 |
| Utsikt från La Playa Stadium, SBCC. |
Vill du plugga på college i USA? Varje vecka får jag mail och kommentarer från läsare som undrar över det amerikanska collegelivet. Nedan har jag samlat några av de vanligaste frågorna. Allt jag skriver här grundas på egen erfarenhet. Jag är inte sponsrad av något företag.
Sidans innehåll:
- Generellt om college
- Ansökan och antagning
- Kostnader och finansiering
- Efter studierna
Generellt om college
Hur fungerar det amerikanska utbildningssystemet?
Det finns huvudsakligen två tillvägagångssätt för att ta ut en Bachelor Degree (kandidatexamen) i USA. Antingen pluggar man ca fyra år på ett och samma college/universitet. Eller så läser man de första två åren på ett community college och de sista två åren på ett vanligt college/universitet. Att byta skola på det viset kallas för transfer. Fördelen med community college är att det är billigare än andra typer av college/universitet. På ett community college kan man även läsa till en Associate Degree, vilket motsvarar ungefär en halv Bachelor Degree. Associate Degree har ingen motsvarighet i Sverige.
Vilka college kan man söka till?
USA har mängder av college. Ett tips är att göra en sökning på collegeboard.org, där du kan få en översikt över olika college runtom i USA. En förenklad bild av Kaliforniens college ser ut såhär:
Community college:
- Santa Barbara City College
- Santa Monica College
- Foothill College
- m.fl.
- University of California (UCLA, UC Berkeley m.fl.)
- California State University (SFSU, San Diego State m.fl.)
- University of Southern California (USC)
- Chapman University
- m.fl.
Hur lång är en termin?
I USA finns två olika terminssystem: semester system och quarter system. Semester system innebär att man har två obligatoriska terminer per läsår: en hösttermin och en vårtermin. Båda är ca 15 veckor långa. Quarter system innebär att man har tre obligatoriska terminer per läsår: höst, vinter och vår. Dessa är ca 10 veckor vardera. I slutändan blir studietiden ungefär densamma i båda terminssystemen. Man kan även läsa sommarkurser.
Semester system:
- Fall semester: slutet av augusti – mitten av december
- Spring semester: slutet av januari – mitten av maj
- Fall quarter: slutet av september – mitten av december
- Winter quarter: början av januari – mitten av mars
- Spring quarter: slutet av mars – mitten av juni
Hur många kurser läser man per termin?
Som heltidsstuderande läser man 12–18 units (kurspoäng) per termin. De flesta kurser är värda 3–4 units vardera. Normalt läser man minst fyra kurser per termin.
Får man välja vilka kurser man ska läsa?
Ja. Amerikanska college brukar inte ha färdigutformade program, utan varje student bygger sitt eget schema inför varje termin. Om man vill ha någon form av examen finns vissa riktlinjer att följa. Till exempel måste man uppfylla både major requirements (kurser inom huvudämnet) och general education requirements (kurser inom matte, engelska, naturvetenskap, samhällsvetenskap m.m.).
Hur gamla är de som pluggar på college?
Min gissning är att de flesta som läser på community college är runt 18-22 år. De som läser på fyraåriga college är något äldre. Men det varierar.
Hur bor man?
De flesta har säkert hört talas om amerikanska college dorms, där man bor på campus och delar rum med en eller två andra studenter. I verkligheten är detta ofta ett relativt dyrt alternativ. Många väljer att skaffa boende på egen hand, till exempel genom att hyra en lägenhet eller ett hus tillsammans med andra studenter. Ofta delar man rum med en annan student.
Specifikt om boendet i Santa Barbara: SBCC har inget boende på skolan. Där måste man leta boende på egen hand eller hyra in sig hos en värdfamilj som skolan kan ta kontakt med. Att dela rum i en lägenhet i Santa Barbara kostar runt 600 dollar per person, ofta mer. Om man kommer några veckor innan skolan börjar och bor på hostel (vandrarhem) den första tiden finns det stor chans att man träffar andra som också letar boende. Många lägenheter annonseras på craigslist.org. Tänk på att inte skriva på något kontrakt innan du sett boendet i verkligheten. Amerikanska lägenheter har inte samma standard som lägenheter i Sverige, och bilderna är ofta vackrare än verkligheten.
Ansökan
När bör man söka?
Det beror på vilken skola man söker till. Vissa college har deadline så tidigt som i november året innan studiernas början (om man börjar på hösten). Community colleges brukar ha deadline ett par månader innan skolstart. Tänk på att det tar ganska lång tid att sätta sig in i ansökningsprocessen och att skicka efter alla nödvändiga papper. Ju tidigare man påbörjar sin ansökan, desto bättre. Jag brukar rekommendera att man börjar samla info och förbereder sin ansökan ungefär ett år innan man vill börja studera.
Hur ansöker man?
Vad exakt man behöver skicka med i sin ansökan brukar stå tydligt på skolans hemsida. Ibland kan man fylla i sin ansökan online, annars skickar man den med posten.
Community colleges brukar kräva:
- Ansökningsblankett
- Ansökningsavgift. Ibland går det att betala online, annars går det att skaffa exempelvis en resecheck från Forex. Avgiften brukar ligga runt 50–100 dollar.
- Gymnasiebetyg översatta till engelska. Fråga rektorn eller någon annan på din gymnasieskola. Ofta vet de vad som gäller. Betygen ska inte översättas till den amerikanska betygsskalan A–F, utan den svenska skalan ska användas.
- Intyg på att man kan betala utbildningen. Till detta kan man använda ett intyg från banken eller en blankett från CSN som heter Ansökan om intyg om studiefinansiering för studier utomlands
- Personal statement, en uppsats där du motiverar din ansökan. Mer tydlig instruktion brukar ges när man ansöker. Olika universitet vill ha olika typer av uppsatser.
- Engelsktest: TOEFL eller IELTS
- SAT eller ACT
Måste man åka genom en svensk förmedling?
Nej. Långt ifrån alla som åker till USA för att studera åker genom en förmedling. I många andra länder finns inte ens några förmedlingar, utan detta är något som blivit populärt i Sverige under de senaste åren. De svenska förmedlingarna har antagligen bidragit till att det är så många svenskar som studerar utomlands – vilket är mycket positivt – men det är inte ett måste att ta hjälp av en förmedling när man vill plugga i USA. En förmedling kan ge dig tips och vägledning (ungefär som jag gör, fast jag gör det gratis), men det är fortfarande du själv som måste fylla i alla papper. Personligen åkte jag på egen hand. All info man behöver kring ansökan m.m. finns på den amerikanska skolans hemsida.
Vad krävs för att bli antagen?
Det beror på vilken skola man söker till. Community colleges antar i princip alla som söker. Prestigefyllda universitet som UCLA, Berkeley och Harvard är svårare att komma in på. Där utvärderar de hela din person – från gymnasiebetyg och SAT-resultat till fritidsintressen och övrigt engagemang. Det är också viktigt att visa att man kan betala utbildningen.
Måste man veta exakt vad man vill plugga?
Nej. En av de stora fördelarna med college är att man får chans att prova på en massa olika kurser. Under en och samma termin kan man läsa konsthistoria, astronomi, surfing, engelska, biologi – you name it. På så vis kan man hitta det ämne som man tycker är mest intressant att läsa.
Hur söker man visum?
Om man blivit antagen till en skola skickar de ett papper som heter I-20 tillsammans med antagningsbeskedet. I-20 behöver man för att söka visum. Själva visumet söker man genom att fylla i en elektronisk ansökan (som har ganska många steg och kan ta lite tid att bli klar med) samt att boka en tid för intervju på amerikanska ambassaden i Stockholm. När man väl skickat in den elektroniska ansökan och besökt ambassaden brukar det ta en eller ett par veckor innan man får sitt visum hemskickat. Läs mer om visum på amerikanska ambassadens hemsida.
Steg för steg: så kommer du iväg till college
1. Bestäm dig för ett eller fler college som du vill söka till.
2. Ta reda på vad du behöver ha med i din ansökan.
3. Skaffa alla nödvändiga dokument och ta eventuella engelsktest och SAT/ACT.
4. Skicka din ansökan.
När du blivit antagen:
5. Sök visum.
6. Sök eventuella studiemedel från CSN.
7. Boka flygbiljett.
8. Skaffa försäkring.
9. Åk iväg!
Kostnader
Vad kostar det att plugga i USA?
Det varierar väldigt mycket mellan olika college. Man betalar per kurspoäng, så ju fler kurser man läser, desto högre blir kostnaden. Billigast är community college. Listan nedan visar minimumkostnaden per läsår för internationella studenter vid några av Kaliforniens populäraste skolor. Siffrorna är tagna från skolornas hemsidor den 8 oktober 2012, och de inkluderar allt man behöver under ett läsår – från skolavgift och försäkring till boende, flygresa och nöjen. Tänk på att avgifterna stiger från år till år och att man ofta måste lägga till lite extra.
Santa Barbara City College: $21,133
Santa Monica College: $26,000
San Diego State University: $31,800
University of California, Berkeley: $54,238
University of California, Los Angeles: $55,300
University of California, Santa Barbara: $52,850
Hur får man råd?
Många svenskar som pluggar i USA finansierar sina studier med hjälp av egna besparingar och studiemedel från CSN. Från CSN kan man ansöka om bidrag, lån och merkostnadslån. Läs vad som gäller för USA på CSN:s hemsida.
Kan man få stipendier?
Om man inte är amerikansk medborgare är det svårt att få stipendier i USA. Stipendier för internationella studenter är inte alltid något som skolan gärna annonserar om. Fråga på skolans Financial Aid-avdelning för att ta reda på vilka stipendier som finns tillgängliga. Det går också att söka genom svenska stipendiefonder, men det är idag väldigt svårt att få stipendier för studier på grundnivå (undergraduate).
Mer om stipendier:
http://collegeliv.blogspot.se/2012/11/stipendiemyten-avslojad.html
http://collegeliv.blogspot.se/2010/08/om-stipendier-och-dyra-collegedrommar.html
Får man jobba vid sidan av studierna?
Med studentvisum
Om man studerar mer än en termin kan man bli anställd av sitt college. På campus kan man jobba som t.ex. Teaching Assistant, Tutor (handledare) eller Reader (uppsatsrättare). Man får jobba max 19,5 timmar i veckan och grundlönen brukar ligga runt nio dollar i timmen. Det finns också vissa kurser som kallas för work experience, som tillåter studenter att söka jobb utanför skolan. Dock får man även i detta fall jobba max 19,5 timmar i veckan, och då tillkommer kursavgiften.
OPT
När man fått en examen, antingen Associate, Bachelor eller högre, kan man ansöka om en så kallad Optional Practical Training (OPT). Då får man stanna i USA ett år extra och arbeta inom något område som är relaterat till huvudämnet som man tog examen i. Skolan har information om hur du går tillväga om du vill göra en OPT.
Med Green Card/jobbvisum
Om man vill jobba i USA på längre sikt måste man vara amerikansk medborgare, ha ett Green Card eller bli anställd genom ett amerikanskt företag och på så sätt få ett jobbvisum. Ett Green Card kan man få genom att anmäla sig till ett lotteri som hålls varje höst. Läs mer på hemsidan: https://www.dvlottery.state.gov/. Jag kan tyvärr inte ge fler tips än så.
Efter studierna
Är en amerikansk utbildning giltig i Sverige?
Högskoleverket kan översätta utbildningar som är på Bachelor-nivå eller högre. De översätter inte Associate Degrees. Tänk på att det finns särskilda regler för att få arbeta inom vissa yrkesområden i Sverige. Läs mer på Högskoleverkets hemsida.
Kan man tillgodoräkna sig amerikanska kurser vid svenska högskolor och universitet?
Ja. Vilka kurser eller hur många är dock svårt att avgöra på förhand om man inte vet exakt vilken utbildning man vill läsa i Sverige. För att ta reda på vad som gäller för just dig är det bäst att prata med en studievägledare på ditt universitet.
För fristående kurser brukar följande regler gälla: Om man vill ta ut en kandidatexamen i Sverige behöver man 180 högskolepoäng, varav 90 måste vara inom huvudämnet. Reglerna brukar dock vara mer specifika, t.ex. att man måste ha läst översiktskursen och kandidatkursen på 30 hp vardera. Be en studievägledare i Sverige göra en bedömning för att se om kurserna du läst i USA motsvarar någon av de svenska. I bästa fall slipper du ta kursen/-erna i Sverige, och då är det bara att räkna ut hur många poäng du har kvar att läsa för att kunna ta ut en examen. Man brukar använda följande formel:
1 högskolepoäng = 0,5 semester credit = 0,75 quarter credit
Alltså:
1 semester credit = 2 högskolepoäng
1 quarter credit = 1 ⅓ högskolepoäng
För färdiga program, t.ex. läkarprogrammet och psykologprogrammet, brukar reglerna vara mycket mer strikta. Prata med en studievägledare för att få reda på vad som gäller för din utbildning.
Tänk på:
- Man kan bara tillgodoräkna sig kurser som är på högskolenivå. Alla collegekurser är nämligen inte det. Man kan till exempel läsa engelska och matte på lägre nivåer.
- Man kan inte bli antagen till en svensk grundutbildning med hjälp av amerikanska kurser och betyg. Man ansöker med gymnasiebetyg, högskoleprov etc.
Jag pluggar på ett community college men vill läsa vidare vid ett fyraårigt universitet för att ta ut en Bachelor Degree. Hur gör jag?
Kolla upp vilka kurser universitetet kräver för just din major. Det brukar inte vara ett krav att man har en Associate Degree för att få göra en transfer.
Specifikt för college i Kalifornien: University of California och California State University har avtal med community colleges runtom i Kalifornien. För att kunna göra en transfer till dessa universitet måste du uppfylla så många som möjligt av de så kallade IGETC requirements (kurser inom engelska, naturvetenskap, samhällskunskap m.m.) samt så många som möjligt av de kurser som universitetet kräver för din specifika major. Ta hjälp av assist.org för att ta reda på vilka kurser du behöver läsa.
Övriga tips:
- Gå med i Honors Program, vilket innebär att du kan välja kurser som är lite extra svåra. Detta ser väldigt bra ut när du söker till andra universitet, särskilt UCLA. Olika skolor har olika regler för vad som krävs för att få gå med i Honors Program. Ofta behöver man ha GPA (betygssnitt) 3.0 eller högre.
- Involvera dig i olika föreningar på skolan. Student Senate (elevrådet) och Phi Theta Kappa (om du har GPA 3.5 eller högre) är två bra alternativ. Men gå inte med bara för att det ska se bra ut på CV:t – du måste tycka det är roligt också!
Har du en fråga som jag inte svarat på ovan? Maila mig eller ställ din fråga här.
Senast uppdaterad: 2013-05-06
Inga kommentarer:
Nya kommentarer är inte tillåtna.